Nu vet jag att jag kan!

Idag skulle vi testa att springa 21 km och gjorde noggranna förberedelser med lite apelsin och äpple att äta, saft att dricka och rätt inställning.
Vi utgick ifrån att ta det lugn och sedan att bryta om det inte kändes bra. Därför valde vi Åttan i Skatås så att vi lätt kunde ta oss ”hem” till MIS-stugan om det inte kändes bra och för att få omväxling efter varje 8 km vände vi och sprang andra hållet.

Det flöt på väldigt bra och även om vi gick i några av de sista uppförsbackarna och att trampdynorna kändes ömma så gick det fantastiskt bra.
Det längsta jag någonsin sprungit så nu vet kroppen och hjärnan att den klarar av det!

Som synes på bilden så kändes det otroligt roligt och jag är så glad och stolt!

Bild på en lycklig Denise som står på Åttan i Skatås med varselväst, headset, svart buff framför Delsjön och masten på Brudaremossen och ler stort



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *